Tradera Gustav V (1907-1950). Parlamentarismens genombrott i Sverige^ Övrigt Mynt & Sedlar

$10.125

Gustav V (1907-1950). Parlamentarismens genombrott i Sverige.

Kunglig medalj av Christer Sjögren, porträtterande Sveriges konung Gustav V och statsministrarna Nils Edén och Hjalmar Branting under vars regeringar demokratin och parlamentarismen fick sitt genombrott i Sverige 1917-22.

Graverad av Christer Sjögren (1926-2008), signerad "CS" på åtsidan. Brons 40 mm. Vikt 43,2 gram. Mycket bra skick!

Åtsida: Kung Gustav V (Bernadotteska ätten).

Frånsida: Anspelning på parlamentarismens genombrott 1917 (Edén-Branting-ministären).

GUSTAV V (1907-1950)
Gustav V (Oscar Gustaf Adolf), född 16 juni 1858 på Drottningholms slott, Stockholm, död 29 okt 1950, kung av Sverige 1907-1950. Son till Oscar II och drottning Sofia. Under sin årslånga "grand tour" 1879 med besök i ett tiotal europeiska länder träffade han i Tyskland för första gången sin blivande gemål Victoria av Baden, "Badens ros", paret fick tre barn, däribland efterträdaren Gustaf (VI) Adolf.

Gustav V blev den siste monarken i Sverige med öppen politisk makt, med en regeringstid präglad av stora samhällsförändringar, tekniska uppfinningar och nya vetenskapliga rön, som skapade en helt omdanad världsbild och roll för monarken.

Ärver tronen efter fadern Oskar II:s död
Som äldsta son ärver Gustav V tronen efter sin fars Oskar II:s död 8 dec 1907. Faderns idé om att skapa ett enat nordiskt rike, under en och samma kung fick inget gehör, och tvärtemot kom faderns största händelse och nederlag att bli unionsupplösningen från Norge 1905. Några dagar före sin död sade han:

"För vårt land oroar jag mig ej. Gustaf kommer att göra allt mycket bättre än jag, sanna mina ord – Han får svåra tider, men han kommer att göra allt så bra".

Konflikten med vänstern
Storstrejken 1909 var den första stora kraftmätningen på svensk arbetsmarknad, arbetsgivarna gick segrande ur striden och fackföreningarna tappade av missnöje hälften av sina medlemmar.

År 1911 gick vänsterns ledare Karl Staaff häftigt emot riksdagens och kungens beslut om att bekosta en dyr pansarbåt, vilket till slut löstes genom en kompromiss att skapa Svenska Pansarbåtsföreningen, som genom en frivillig insamling fick ihop medel till pansarbåten.

Konflikten med vänsterregeringen eskalerade med det så kallade bondetåget 1914 och kungens borggårdstal, där kungen motsatte sig regeringens vänsterpolitik och skapade regeringskris.

Första världskriget
Den 18 dec 1914 samlade kungen till trekungamötet i Malmö med regenterna i Norge och Danmark för att manifestera enighet och neutralitet i Norden och föra en gemensam neutralitetspolitik gentemot stormakterna. Detta kom att sudda ut folkminnet av de flerhundraåriga stridigheterna mellan länderna, men även att avliva de ihärdiga ryktena om en svensk allians med Tyskland.

För Sveriges del innebar kriget svåra hungerår, spanska sjukan och vissa marina förluster. Gustav V drabbas av personlig sorg, då sonen prins Erik avled i spanska sjukan.

Parlamentarismens genombrott 1917-1922
Efter att kungen skapat regeringskris med sitt borggårdstal 1914, lovade han statsminister Nils Edén 1917 att i fortsättningen följa parlamentarismens principer att inte ingripa i regeringsmakten.

Hösten 1918 skakades Europa av kriser och revolutionära stämningar. Både män och kvinnor hade under krigsåren fått göra stora insatser i försvarsmakten, jordbruket, industrin och i hemmen och ansåg med sina stora samhällsinsatser att de nu också borde få rätt att rösta. Omständigheterna tvingade fram demokratins och parlamentarismens genombrott i Sverige, och ett avgörande steg mot allmän röstrrätt togs av riksdagen i december 1918. Regeringen kunde nu inte längre fatta beslut utan stöd från en folkvald riksdag.

Mellankrigstiden
Efter första världskriget blev Östersjöpolitiken kungens viktigaste engagemang, stressad av kommunismens utbredande och med en önskan att införliva Åland med Sverige. Han hade även blivit förknippad med sina reservationer emot de ekonomiska påföljderna för Tyskland vid Versaillesfreden. När folkopinionen tilltog mot Tyskland drabbade detta kungen.

I riksdagen hotade vänsterpolitikerna hösten 1918 med revolution för att driva igenom nya författningsändringar, men regeringen löste krisen genom att införa 8-timmars arbetsdag och en rösträttsreform. Därefter var republikkravet inte aktuellt längre. Kungen ska senare ha sagt att läget var så allvarligt att han då haft sitt bagage packat för att snabbt kunna ta sig ur landet om revolutionen blivit faktum.

Med radions intåg blev Gustaf V den förste svenske kung som kunde tala direkt till folket och han använde detta medium ofta.

Andra världskriget
Sverige förklarade sig 3 sept 1939 genast neutralt, vilket var i linje med Gustav V:s egen hållning. Kungen kallade de fyra statsöverhuvudena för Norden till möte där de antog en gemensam neutralitetsförklaring, men redan efter några månader hade Norden kluvits mellan stormakterna.

Efter Tysklands invasion av Norge 1940 krävde Tyskland transitering av stridande trupper och krigsmateriel genom Sverige. Ett s.k permitteringsavtal undertecknades med Tyskland 8 juli 1940 som gav Tyskland rätt att förflytta trupper som var på permission genom Sverige. Utåt var detta för att blidka det svenska folket, i verkligheten gällde det transporter av stridande soldater och krigsmateriel. Trafiken pågick från juni 1940 till augusti 1943 och bröt allvarligt mot Sveriges neutralitetspolitik. Avtalet med Nazityskland kom att ses som en svår belastning för regeringen och konungen.

Efter andra världskriget
Efter andra världskriget begärde Sovjetunionen och de västallierade att Sverige skulle utlämna baltiska soldater som stridit för Nazityskland vilka flytt till Sverige. Samlingsregeringen samtyckte, vilket väckte stark opinion. Gustav V ingrep en sista gång i en inflammerad utrikespolitisk fråga och riktade en resultatlös vädjan till Stalin att vänta med baltutlämningen. Även i efterhand har det diskuterats huruvida det var rätt att genomföra denna s.k baltutlämningen.

Slutet
År 1948 fyllde konungen han 90 år och firades storstilat, men orken minskade och kronprinsen Gustav (VI) Adolf fick rycka in och ersätta honom i officiella sammanhang. Konung Gustav V avled 29 okt 1950.